Är det en fördel att heta Aalto i stället för Ollikainen eller Översti om man ställer upp i politiska val? Svaret på denna karikerade fråga är ett försiktigt ja.
Siffror från senaste riksdagsval visar att en kandidat vars efternamn börjar på en bokstav tidigt i alfabetet får något fler röster. Också kandidater som finns alldeles i slutet av ett partis kandidatlista tycks ha en liten fördel.
Jag återkommer till konkreta resultat längre ner. Men först finns skäl att lyfta fram varför sambandet mellan listposition och valframgång är relevant att undersöka.
I Finland ställs oftast kandidaterna upp på partiernas kandidatlistor i alfabetisk ordning. I en minoritet av fallen är det partiledningen eller resultaten i primärval som avgör listordningen.
Nyligen undrade Marko Junkkari i Helsingin Sanomat 1.5 2017 om kandidater som kommer tidigt i alfabetet har en fördel. Genom att addera ihop rösterna för kandidaterna i början av alfabetet i de två senaste kommunalvalen, och jämföra med summan av röster för kandidaterna i slutet av alfabetet, fann han vissa indikationer på att så är fallet.
Detta var förstås en mycket grov uppskattning av eventuell alfabetisk röstning.
En tänkbar förklaring är att vissa medborgare i första hand röstar på ett parti, medan valet av kandidat på partiets lista är av sekundär betydelse.
En tänkbar förklaring är att vissa medborgare i första hand röstar på ett parti, medan valet av kandidat på partiets lista är av sekundär betydelse. Om man inte har någon stark preferens för någon särskild kandidat är en möjlig utväg att mer eller mindre slumpmässigt lägga sin röst på en kandidat i början av partiets kandidatlista.
Ett klassiskt begrepp i studier av läsarbeteende är ”vänsterkrysset”. Läsare tenderar att först rikta blicken uppe till vänster. Därför kan man tänka sig att väljare riktar oproportionerligt mycket uppmärksamhet åt kandidater som befinner sig i vänsterkrysset i en partiannons i en tidning.
Tidigare forskning
Huruvida listposition har någon betydelse är inte något nytt spörsmål. Flera vetenskapliga artiklar i detta ämne har publicerats genom åren. I dessa artiklar har olika typer av valsystem och olika typer av val analyserats, exempelvis i Belgien, Danmark, Irland, Malta, Polen och Schweiz.
I en artikel om Socialdemokraterna och Centern i Finland år 1999 var tolkningen dock att alfabetisk listposition inte hade någon effekt.
Tidigare forskning visar att ibland är det kandidater som finns högt uppe på ett partis kandidatlista som gagnas, medan det i andra valsystem är kandidater som finns både i början och i slutet av en lista som har en fördel.
Skälet till att också kandidater i slutet av ett partis kandidatlista skulle gynnas är att det är relativt lätt för väljarna att lägga märke till dem.
Kandidater som befinner sig i mitten av ett partis kandidatlista har i regel sämst förutsättningar eftersom de är mer benägna att drunkna i mängden.
Analysupplägg
Syftet nedan är att utröna vilken effekt listposition, som baserar sig på alfabetisk uppställning, har på kandidaternas röstandel i dagens Finland. Jag har analyserat kandidatdata från 2015 års riksdagsval.
Analysen bygger på en avancerad klusterjusterad regressionsmodell. Jag kontrollerar exempelvis för kandidaternas kön, ålder, språk och politiska erfarenhet.
Att analysera statistik kan ibland bli överväldigande. Presentationen kommer att vara visuell för att göra den mer lättolkad och begriplig. Detta innebär att de statistiska estimaten omvandlas till mer konkret information.
I Figur 1 representerar den horisontella x-axeln en kandidats listposition från första till sista plats med hjälp av ett standardiserat mått som varierar mellan 0 och 1. Den vertikala y-axeln anger kandidaternas röstandel (%) inom sina partilistor.
Totalt 2 146 kandidater ställde upp i valet, men i analysen ingår 1 742 kandidater. För det första, kandidater som var rangordnade på annat sätt än alfabetiskt är exkluderade. För det andra, kandidater på listor med mindre än 10 kandidater är exkluderade. Antagandet är att partiernas kandidatlistor måste vara någorlunda långa för att kandidaternas position på listan skall kunna ha betydelse.
Listposition och röster i Finland
Resultatet i Figur 1 visar att kandidater som tack vare sina efternamn placerades överst på kandidatlistan hade den största fördelen. Enligt kurvan fick den först placerade kandidaten (längst till vänster i figuren) i medeltal nästan 7 procent av partiets röster inom valkretsen.
Ju närmare mitten av kandidatlistan, desto färre röster. En kandidat som befann sig ungefär i mitten av ett partis kandidatlista fick i medeltal lite över 5 procent av partilistans röster.
Ett intressant resultat är att sambandet är kurvlinjärt (U-format). Kandidater i slutet av partiets kandidatlista (längst till höger) hade också en liten fördel. Den som placerade sig på sista listplats fick i medeltal kring 6 procent av partiets röster inom valkretsen.
Jag vill poängtera att jag även kört en motsvarande analys för 2011 års riksdagsval som visar samma mönster.
Hur avgörande är alfabetisk röstning?
Man bör emellertid inte överdriva effekten av så kallad alfabetisk röstning.
Det finns nämligen inte några överväldigande bevis för att kandidater i början av alfabetet är överrepresenterade i Finlands riksdag (om man jämför den alfabetiska fördelningen hos alla kandidater). År 2015 valdes trots allt 21 stycken kandidater vars efternamn började på H, 27 stycken börjandes på K och 17 stycken börjandes på T.
Det finns nämligen inte några överväldigande bevis för att kandidater i början av alfabetet är överrepresenterade i Finlands riksdag.
Vi måste vidare komma ihåg att det finns många andra faktorer som mycket bättre förklarar politikers popularitet. Sambandet mellan efternamn och andel röster framträder med all tydlighet först då man kontrollerar bort social bakgrund och tidigare politisk erfarenhet.
Men ibland kan liten tuva stjälpa stort lass. Tidigare forskning visar att alfabetisk röstning i första hand kan gynna nya eller okända kandidater. I vissa enskilda fall kan det således vara efternamn och listposition som fäller avgörandet, särskilt om striden om ett mandat är mycket tät.
Politices doktor, docent Peter Söderlund är akademiforskare vid Åbo Akademi i Vasa.
