Tankar kring välfärdsområdesvalet
De nya fullmäktigeförsamlingarna i välfärdsområdena inleder sitt arbete under våren. Statsvetaren Claus Stolpe vid Åbo Akademi i Vasa delar med sig av sina reflektioner inför och efter det nya valet.
Norden och EUs flyktingkris — mot en mer samstämd politik
Det nordiska samarbetet kring asylfrågor har varit mycket splittrat och snarast kompletterat EU:s ram för samordning av asylpolitiken. Flyktingkrisen visade hur viktigt samarbetet mellan grannländerna är och hur beroende de är av varandra.
Välfärdsservice på svenska är viktigt för finlandssvenskar – men inte lika viktigt för alla
En ny studie visar att välfärdsservice på eget språk är viktig för finlandssvenskar både i princip och i praktiken. Språkkunskaper och språklig identet är avgörande för hur viktigt språket anses vara.
Att låna och lära i fredsprocesser – användningen av Åland som exempel
Det självstyrda, demilitariserade och svenskspråkiga Åland har använts som exempel vid försök att lösa konflikter på många håll i världen. Fenomenet att tidigare lösta konflikter används som exempel i fredsprocesser är inte ovanligt. Men vad innebär det egentligen att ”använda” exempel inom konfliktlösning? Vad är det som används, hur och av vem?
Förtroende bland den äldre befolkningen – en hotad samhällsresurs?
En studie om förändringar i politiskt, institutionellt och socialt förtroende bland äldre i Österbotten visar att de olika förtroendeformerna följer olika mönster och att förändringarna delvis sett olika ut bland finsk- och svenskspråkiga.
Har Sverigedemokraterna rätt att tala om folkhemmet?
Sverigedemokraterna är mer eller mindre likadan situation som vänstern och speciellt Socialdemokraterna i början på 1900-talet. Vänstern ville demokratisera Sverige, men motståndet från de konservativa var stort. Ändå blev Sverige ett demokratiskt land med ett parlamentariskt system.
Hur vi slutade vara före detta svenskar
Uttrycket svenskar äro vi icke, ryssar vilja vi icke bli, låt oss vara finnar (eller, på finska, ruotsalaisia emme ole, venäläisiksi emme tahdo tulla, olkaamme siis suomalaisia) har en speciell plats i det finska historiemedvetandet.
Coronan har förändrat lobbyverksamheten inom EU men reglering behövs
Coronapandemin har tvingat också EU-institutioner att övergå till distansarbete, vilket även gäller lobbyisterna i Bryssel. Detta är en utmaning för tidigare lobbyingpraxis, som utgått från möten ansikte mot ansikte. Det nya läget eliminerar emellertid inte behovet av att reglera lobbyverksamheten inom EU och göra den mer transparent.
Polarisering som ramverk för att förstå presidentvalet 2020
Polarisering lyfts allt mera fram för att förklara amerikansk politik idag, ett ramverk för att förstå presidentvalet, Donald Trump och varför Washington inte verkar fungera. Men fokus på polarisering kan även hämma vår förståelse och ge en snedvriden bild av verkligheten.
Den finlandssvenska diasporan
På senare år har den märkbart stora migrationen bland svenskspråkiga finländare väckt ett allt större intresse. Trots detta vet vi överraskande lite om de finlandssvenskar som är bosatta utomlands. Vilka är dessa utlandsfinlandssvenskar och vad tänker de om det finländska samhället?
