På senare år har den märkbart stora migrationen bland svenskspråkiga finländare väckt ett allt större intresse. Trots detta vet vi överraskande lite om de finlandssvenskar som är bosatta utomlands. Vilka är dessa utlandsfinlandssvenskar och vad tänker de om det finländska samhället?
En betydande diaspora
Med sina drygt 250 000 röstberättigade utlandsmedborgare toppar Finland listan över nordiska länder sett till andelen utlandsmedborgare. Ur ett globalt perspektiv hör Finland dock inte till de stora utvandrarländerna. Enligt OECD:s statistik från 2014 är andelen utlandsmedborgare betydligt högre bland exempelvis irländare, nya zeeländare och mexikaner.
En grupp finländare som dock kan jämföras med de stora utflyttarfolken ur ett globalt perspektiv, är finlandssvenskarna. Forskning av bland annat Kaisa Kepsu och Kjell Herberts visar på stor emigration bland finlandssvenskar, men information om den utlandsboende gruppen som helhet har saknats. Enligt statistik från befolkningsregistercentralen som hämtats för ett nytt forskningsprojekt fanns det 2019 över 30 000 utlandsfinlandssvenskar i åldern 18–85, vilket utgör ca 13 % av alla svenskspråkiga finländare i motsvarande grupp.
Det kan noteras att andelen utlandsfinlandssvenskar är mer än dubbelt så stor som andelen utlandsfinländare och fyra gånger så stor som andelen utlandssvenskar.
Det kan noteras att andelen utlandsfinlandssvenskar är mer än dubbelt så stor som andelen utlandsfinländare (i vilken utlandsfinlandssvenskarna också ingår) och fyra gånger så stor som andelen utlandssvenskar (se figur 1). Även om det totala antalet svenskspråkiga utlandsfinländare inte är särdeles stort ur ett globalt perspektiv är den mycket betydande ur ett finlandssvenskt perspektiv.
Utlandsfinlandssvenskarna är till exempel ungefär lika många som de svenskspråkiga helsingforsarna och fler än de svenskspråkiga i Åboland.
Trots detta vet vi knappt något om vilka de utlandsbosatta finlandssvenskarna är, vad de gör och hur de tänker om både det nya hemlandet och om Finland. Samtidigt har utvandrade medborgare överlag fått allt större samhällelig och politisk relevans. Tekniska och institutionella innovationer (internet, brevröstning från utlandet och så vidare) har förbättrat möjligheterna till politiskt deltagande och engagemang i Finland oavsett var man befinner sig i världen.
Figur 1. Andelen utlandsmedborgare för olika länder enligt OECD (2014) och Svenskfinland (2018)
För att utreda dessa frågor utförde en forskargrupp vid Helsingfors universitet en opinionsundersökning mellan maj och september 2019 bland 4800 svenskspråkiga utlandsfinländare i 15 olika länder. Undersökningen som finansierades med hjälp av ett projekt från Svenska litteratursällskapet besvarades av nästan 2000 personer.
Målgruppen för enkätundersökningen var finska medborgare med svenska som modersmål bosatta utomlands. Denna grupp kan i bred bemärkelse kallas för utlandsfinlandssvenskar, åtminstone i syftet att skilja dem från utlandsfinländare i allmänhet.
Kopplingen till det svenska i Finland varierar märkbart inom målgruppen. Gruppen omfattar dels dem som flyttat från det finländska fastlandet och dels dem som flyttat från Åland, men hit hör även andra generationens utlandsfinlandssvenskar som aldrig bott i Finland.
Det är kanske inte helt oväntat att Sverige är det dominerande hemlandet bland svenskspråkiga finländare utomlands och enligt befolkningsregistercentralens statistik från 2019 bor nästan tre fjärdedelar av utlandsfinlandssvenskarna i Sverige. Följande i ordningen är Norge och Storbritannien med ca 1100 utlandsfinlandssvenskar var.
Knappt 2000 utlandsfinlandssvenskar är bosatta utanför Europa. Ungefär hälften av denna grupp är bosatt i USA, men även i Kanada och Australien bor flera hundra finska medborgare med svenska som modersmål.
Kopplingen till Finland?
Människor känner ofta samhörighet med sin egen omgivning. Vad känner utlandsfinlandssvenskar samhörighet med? Enligt vår undersökning känner ungefär 75% utlandsfinlandssvenskar samhörighet md Finland, medan en aning fler känner samhörighet med sitt nuvarande hemland. Den starkaste samhörigheten finns dock med Svenskfinland. Av utlandsfinlandssvenskarna känner 83 % samhörighet med Svenskfinland.
Det finns olika sätt för utflyttade medborgare att upprätthålla kontakten med sitt tidigare hemland, till exempel genom att följa med landets media eller göra besök i landet. Vi har valt att titta närmare på hur mycket tid som utlandsfinlandssvenskar tillbringar i Finland.
Av utlandsfinlandssvenskarna känner 83 % samhörighet med Svenskfinland.
Besök i Finland innebär förmodligen större kännedom om det finländska samhället och särskilt längre vistelser ökar sannolikheten för att utlandsfinlandssvenskar kommer själva i kontakt med finländska myndigheter.
Av våra respondenter uppger över 80 % att de besöker Finland årligen medan endast ett fåtal säger sig aldrig besökt Finland eller att de vanligtvis inte besöker Finland. De flesta tillbringar åtminstone en vecka och närmare hälften minst tre veckor i Finland per år. Omkring 7 % spenderar mer än två månader i året i Finland.
Utlandsfinlandssvenskar tillbringar således generellt mycket tid i Finland. Besök hos släktingar och vänner samt ägande av fritidshus är några tänkbara förklaringar till de långa vistelserna. Det faktum att de flesta bor relativt nära Finland bidrar säkert även det till mängden av besök.
Förtroende för det politiska systemet och olika samhällsinstitutioner
Samhällsinstitutioner, som myndigheter och system för välfärdsservice, utgör grundbulten i en demokrati. Medborgarnas förtroende för samhällsinstitutioner visar vilket anseende dessa åtnjuter, vilket ytterst avspeglar åtminstone en del av demokratins legitimitet bland medborgare. Förtroendet för samhällsinstitutioner varierar mellan länder av flera orsaker.
I Finland är förtroendet för samhällsinstitutioner traditionellt på topp i global jämförelse. Däremot råder det ovisshet om hurudant anseende samhällsinstitutioner har bland utflyttade medborgare och hur dessa bedöms i jämförelse till samhällsinstitutionerna i det nuvarande hemlandet.
Opinionsundersökningen visar att finländska samhällsinstitutioner njuter högt anseende (andelen som svarat att de har mycket stort eller ganska stort förtroende) bland utflyttade finlandssvenskar (figur 2). Utflyttade finlandssvenskar har i snitt högre förtroende för polisen och statliga myndigheter i Finland än i det nuvarande hemlandet.
Nationella myndigheter i Finland klandras ibland för bristfällig kapacitet till service på svenska. Det höga förtroendet för polisen och statliga myndigheter bland finlandssvenskar tyder på att service på svenska inte är avgörande för anseendet av centrala myndigheter.
Figur 2. Andel utlandsfinlandssvenskar med (mycket stort eller ganska stort) förtroende för samhällsinstitutioner i nuvarande hemland och Finland.
Den största skillnaden för enskilda samhällsinstitutioner mellan det nuvarande hemlandet och Finland berör utbildningsväsendet. Rentav 94 % av utflyttade finlandssvenskar har mycket eller ganska stort förtroende för utbildningsväsendet i Finland, medan under hälften uttrycker det samma för utbildningsväsendet i sitt hemland.
Förtroendet för finländska utbildningsväsendet kan bestå av att man har egenhändig erfarenhet av olika system. Alternativt kan det förklaras med det internationella erkännande Finlands utbildningsväsende erhållit i årtionden.
Rentav 94 % av utflyttade finlandssvenskar har mycket eller ganska stort förtroende för utbildningsväsendet i Finland, medan under hälften uttrycker det samma för utbildningsväsendet i sitt hemland.
Även den finländska sjukvården får högre betyg i förtroende än det i nuvarande hemland av utflyttade finlandssvenskar. Trots att skillnaden är betydligt mindre än för utbildningsväsendet är det intressant att notera med hänsyn till de problem i finländsk sjukvård som ofta framförs i offentliga debatten.
Det är förstås viktigt att komma ihåg att kategorin sjukvården i hemlandet omfattar många länder som har helt andra sjukvårdssystem än de som hittas i nordiska länder och det kan finnas en stor variation mellan länder i denna fråga.
Figur 3: Utlandsfinlandssvenskars nöjdhet med det politiska systemet i nuvarande hemland och Finland.
Tabellen visar medelvärdet på skalan 1 (inte alls nöjd) till 10 (helt och hållet nöjd).
Utlandsfinlandssvenskar är även generellt mer nöjda med hur det politiska systemet fungerar i Finland än i det nuvarande hemlandet. Av figur 3 framgår att medelvärdet för hur nöjda alla utlandsfinlandssvenskar som svarade på enkäten är med det politiska systemet i Finland är 6,1 medan medelvärdet för det politiska systemet i hemlandet är 5 (på skalan 1-10).
Givetvis kan distans till den politiska vardagen i Finland ha betydelse för olikheterna, men intressant är att också finlandssvenskar i Sverige upplever det finländska politiska systemet som klart bättre.
Men det finns stor variation bland utlandsfinlandssvenskar i olika länder för hur det politiska systemet i det nuvarande hemlandet upplevs. Speciellt missnöjda är finlandssvenskar bosatta i Storbritannien, Italien och USA.
Det politiska klimatet i alla tre länder har under senare tid präglats av populism vilket möjligtvis bidragit till missnöjet mot de politiska systemen i dessa länder. Särskilt bör nämnas Storbritanniens beslut om utträde ur EU (Brexit), vilket inte minst har skapat osäkerhet för EU-medborgare bosatta i landet, som en trolig förklaring till missnöjet bland finlandssvenskar i Storbritannien.
Däremot är finlandssvenskar i till exempel Tyskland i stort sett lika nöjda med det politiska systemet i hemlandet som med det finländska politiska systemet.
Intresse för att flytta till Finland och svenskans ställning i Finland?
Bland respondenterna för opinionsundersökningen bland utlandsfinlandssvenskar anger endast 10 % att de med säkerhet eller med stor sannolikt kommer flytta till Finland i framtiden. Däremot är över hälften av åsikten att de inte kommer flytta till Finland i framtiden.
Det är dock en stor andel av de svarande som är osäkra vad gäller en (åter)flytt till Finland. En tredjedel svarade nämligen kanske eller vet ej på frågan om en flytt till Finland. Ointresset för att flytta (tillbaka) till Finland kan dock utgöra utmaning ur ett finländskt perspektiv. Det kan bland annat leda till svårigheter att hitta lämplig arbetskraft med kompetens att sköta svensk- eller tvåspråkiga jobb i Finland.
För det andra, är resultatet särskilt intressant med tanke på de resultat som presenterades tidigare, dvs. att man generellt ser Finland som ett mer fungerande samhälle än det man är bosatt i. Vi kunde även se att samhörigheten med Svenskfinland är mycket stark bland utlandsfinlandssvenskarna.
Varför är så många då ointresserade av att flytta till Finland? Dels hänger det förstås samman med arbets- och familjesituationen man har i sitt nuvarande hemland. Men det sista resultatet i denna rapport antyder dock att det även kan finnas andra förklaringar till oviljan att flytta till Finland.
Figur 4. Åsikter om svenskans ställning i Finland bland utlandsfinlandssvenskar
Den avslutande frågan i denna rapport berör åsikter om svenskans ställning i Finland (figur 4). Bland de som svarat på vår enkät är det ytterst få som anser att svenskans ställning i Finland skulle vara väldigt stark och relativt få som ens tycker att den skulle vara någorlunda stark.
Det är intressant att se kontrasten mellan den överlag positiva finlandsbilden å ena sidan och ett stort intresse för att flytta utomlands kombinerat med ett relativt svagt intresse för en återflytt till Finland å andra sidan.
De flesta är av uppfattningen att svenskans ställning är svag, många tycker till och med att den är mycket svag. Hela 60 % av respondenterna anser att läget kan placeras in på något av de tre lägsta kategorierna (1-3).
Även om dessa åsikter inte nödvändigtvis är avgörande för viljan att flytta till Finland, är det svårt att helt bortse från det faktum att det finns stor utflyttning och relativt svagt intresse för (åter)flytt, samtidigt som bilden av läget för det svenska i Finland är förhållandevis pessimistisk.
Sammanfattning och fortsättning
Undersökningen visar på intressanta egenskaper hos de utflyttade finlandssvenskarna. Utöver geografisk-demografiska aspekter, som att ungefär tre fjärdedelar bor i Sverige och är utflyttad sedan länge, har de utvandrade åsikter som till synes verkar kluriga och t.o.m. motstridiga.
Det är till exempel intressant att se kontrasten mellan den överlag positiva finlandsbilden å ena sidan och ett stort intresse för att flytta utomlands kombinerat med ett relativt svagt intresse för en (åter)flytt till Finland å andra sidan.
Dessa, och möjligen flera frågor som ännu är oupptäckta angående utflyttade finlandssvenskar, är viktiga att utreda. Betydelsen kommer förmodligen att accentueras framöver i takt med att nya institutioner och tekniker möjliggör en ökad deltagande som inte är beroende av rum och plats.
Staffan Himmelroos, är docent och universitetsforskare vid Helsingfors universitet och fungerar som projektledare för det av Svenska litteratursällskapet finansierade projektet Politiskt beteende i den finlandssvenska diasporan.
Mikael Harjula är nämndforskare vid Svenska litteratursällskapet och jobbar i projektet Politiskt beteende i den finlandssvenska diasporan.
Isak Vento är doktorand vid Helsingfors universitet och jobbar i projektet Politiskt beteende i den finlandssvenska diasporan.
