God förvaltning i mörka tider
I de nordiska länderna har förvaltningen en stor betydelse för att demokratins principer och grundläggande värderingar ska kunna försvaras.
God förvaltning i mörka tider Läs mer »
Eurostorie: Att reglera det kollektiva minnet – EU-kommissionens kritik av Finlands och Sveriges kriminalisering av Förintelseförnekelse
Den senaste politiska utvecklingen inom EU har till allt större del kommit att handla om gemensamma europeiska värderingar.
Tankar kring välfärdsområdesvalet
De nya fullmäktigeförsamlingarna i välfärdsområdena inleder sitt arbete under våren. Statsvetaren Claus Stolpe vid Åbo Akademi i Vasa delar med sig av sina reflektioner inför och efter det nya valet.
Tankar kring välfärdsområdesvalet Läs mer »
Norden och EUs flyktingkris — mot en mer samstämd politik
Det nordiska samarbetet kring asylfrågor har varit mycket splittrat och snarast kompletterat EU:s ram för samordning av asylpolitiken. Flyktingkrisen visade hur viktigt samarbetet mellan grannländerna är och hur beroende de är av varandra.
Norden och EUs flyktingkris — mot en mer samstämd politik Läs mer »
Välfärdsservice på svenska är viktigt för finlandssvenskar – men inte lika viktigt för alla
En ny studie visar att välfärdsservice på eget språk är viktig för finlandssvenskar både i princip och i praktiken. Språkkunskaper och språklig identet är avgörande för hur viktigt språket anses vara.
Att låna och lära i fredsprocesser – användningen av Åland som exempel
Det självstyrda, demilitariserade och svenskspråkiga Åland har använts som exempel vid försök att lösa konflikter på många håll i världen. Fenomenet att tidigare lösta konflikter används som exempel i fredsprocesser är inte ovanligt. Men vad innebär det egentligen att ”använda” exempel inom konfliktlösning? Vad är det som används, hur och av vem?
Att låna och lära i fredsprocesser – användningen av Åland som exempel Läs mer »
Förtroende bland den äldre befolkningen – en hotad samhällsresurs?
En studie om förändringar i politiskt, institutionellt och socialt förtroende bland äldre i Österbotten visar att de olika förtroendeformerna följer olika mönster och att förändringarna delvis sett olika ut bland finsk- och svenskspråkiga.
Förtroende bland den äldre befolkningen – en hotad samhällsresurs? Läs mer »
Har Sverigedemokraterna rätt att tala om folkhemmet?
Sverigedemokraterna är mer eller mindre likadan situation som vänstern och speciellt Socialdemokraterna i början på 1900-talet. Vänstern ville demokratisera Sverige, men motståndet från de konservativa var stort. Ändå blev Sverige ett demokratiskt land med ett parlamentariskt system.
Har Sverigedemokraterna rätt att tala om folkhemmet? Läs mer »
Hur vi slutade vara före detta svenskar
Uttrycket svenskar äro vi icke, ryssar vilja vi icke bli, låt oss vara finnar (eller, på finska, ruotsalaisia emme ole, venäläisiksi emme tahdo tulla, olkaamme siis suomalaisia) har en speciell plats i det finska historiemedvetandet.
Hur vi slutade vara före detta svenskar Läs mer »
Coronan har förändrat lobbyverksamheten inom EU men reglering behövs
Coronapandemin har tvingat också EU-institutioner att övergå till distansarbete, vilket även gäller lobbyisterna i Bryssel. Detta är en utmaning för tidigare lobbyingpraxis, som utgått från möten ansikte mot ansikte. Det nya läget eliminerar emellertid inte behovet av att reglera lobbyverksamheten inom EU och göra den mer transparent.
Coronan har förändrat lobbyverksamheten inom EU men reglering behövs Läs mer »
