Under de senaste åren har beräkningsbaserade forskningsmetoder (computational methods) fått ett ökat genomslag inom den politologiska forskningen. Två korta studier inom finländsk politik med oövervakad automatisk innehållsanalys illustrerar metodens möjligheter som politologens framtida hjälpmedel.
Nyheten att politiskt innehåll i tv-komedi drogs tillbaka upprör i Förenta staterna men politiska tvister om tv-underhållning började inte med Donald Trump. Istället var det under Richard Nixons 1970-tal som förhållandet mellan politik och tv-underhållning revolutionerades med situationskomedin All in the Family.
Den politiska eliten och forskare har genom tiderna försökt formulera en ideal demokrati. Däremot har medborgarnas syn på hur man bäst styr samhället länge förbisetts. En ny forskningsansats ställer frågan till medborgarna – och får genomtänkta svar som kan belysa hur demokratin ser ut i framtiden.
Kan man aktivera medborgare med demokratiska innovationer, eller är de främst en ytterligare påverkningskanal för dem som redan är politiskt aktiva? En färsk studie om medborgarinitiativet i Finland ger förhoppningar om att de faktiskt kan utvidga deltagandet.
Är det en fördel att heta Aalto i stället för Ollikainen eller Översti om man ställer upp i politiska val? Svaret på denna karikerade fråga är ett försiktigt ja.
Den finländska läroplanen eftersträvar att förmedla värderingar som mänskliga rättigheter, jämlikhet och demokrati i undervisningen. Trots detta konstrueras än idag en västerländsk hegemoni i läroböcker. Pia Mikander efterlyser diskussion om de finländska läroböckernas ideologi i samhälleliga ämnen.
Diskussionen om överflödig byråkrati har fått stärkta tonfall inför riksdagsvalet. Jaakko Hillo och Isak Vento analyserar vilka idéer som ligger i grunden för diskussionen och vilka följder byråkratikritik som politik kan medföra för demokratisk samhällsstyrning.
